It's my time

Pratade med dadi (farmor) igår på telefon, hon kan inte säga ord pga att hon blivit halvt förlamad efter en stroke som hon fick efter en operation för 1år sen snart , men hon lär sig sakta få fram ord, och igår sa hon tydligt hanji betha (typ hej gumman fast med mer respekt) och jag blev så jävla glad! sen sa hon mitt namn oxå!! åååh vad lycklig jag blev! stolt över dig dadi!! ber till gud varjedag att du blir frisk! vill inte att du ska sitta i rullstol längre, vill kunna förstå vad du säger och vill att du ska kunna röra dig som innan du blev förlamad! inshaaallah! dadi är den enda jag har kvar, mormor, morfar och dada är borta, saknar allihopa även fast jag aldrig fått träffa mormor.. önskar att jag träffat er mycket mer, men , kabhi alvida na kehna, vi ses sen , älskar er, farmor & farfar, mormor & morfar <3