Noll motivation.
Känner mig helt omotiverad och trött och nere av någon anledning.
Skriver av mig nu, var beredda på att jag tar ut min ilska och vad det nu är på allt och alla hah.
Har inget att se fram emot förrän på fredag då jag går på mina två favorit klasser med Frida och jag tror Elin kommer då också! och söndag när det är TT klass och sen No limits med Elin!
Men jag kan inte se fram emot det än, för att vägen dit är jobbig.
Imorgon har jag "killer" skrivning på kanin och iller alltså.
Måste göra klart andra saker också och är hur stressad som helst.
Att vakna tidigt på morgonen gör inte saken bättre och anledningen till att helgen blir jobbig också är för att jag måste vakna kl 7 på lördag och samma på söndag.. pga jobb!
Så det blir ingen sömn den här veckan.. yey.
Känner verkligen noll motivation och imorgon kanske jag måste skippa dansen för att skriva klart saker.. eller så gör jag det direkt när jag kommer hem men då blir det stressigt.. åh jag vet inte.
Jag hatar skolan.
Juste, jag hatar folk som är hycklare, som säger att nej gör inte så men sen gör dom det själva och säger en annan grej.. Alltså lek inte duktiga och säg inte att jag inte är duktig, för att jag försöker och jag gör det nu, men gör ni det? Nej ni gör inte det så det räcker nu, håll käften och dra åt helvete!! (det där var menat till en person, har aldrig skrivit om personen här, ingen nära vän, ville bara få ut det där.)
Sen också att ni som skriver till en vän typ "hej vännen, saknar dig, ska vi ses då? Puss!" och sen några dagar senare säger "nej förlåt jag kan inte någon annan dag?puss" ni är så falska.
Ni skriver ju så för att få "vännen" att tro att ni fortfarande bryr er, ni ger människan förhoppningar! Sen säger ni att ni inte kan men att ni ska höra av er, men så gör ni aldrig det, alltså tror ni seriöst att den vännen sitter och väntar på er som en hund? Nej jag är ledsen, det finns bättre saker att göra än att vänta på sånna som er.
Jag har gett upp med sånna personer helt!
(det var faktist inte menat till någon, hatar bara folk som gör så haha)
Tänkte säga också att jag vet inte ens om min 18årsdag blir bra för att jag fyller 18 men ingen av mina närmaste vänner kan gå ut och fira med mig för att dom fyller 18 sent, ska ut och äta middag med Elin och Frida, det kommer bli hur mysigt som helst! Men dom fyller ju inte 18 förrän 1år efter mig.. Plus att Elin fyller 17 samma dag som jag fyller 18, eliiiin kunde du inte fötts 1år tidigare!! Middag hade jag redan bestämt att jag ville men det är ju efteråt som man vill gå ut.. men jag har ju ingen! ååhh, nu blev jag jättedeppig men det är ju sant, 18år ska man fira, det är stort! Åtminstonde för mig, ni som känner mig bäst borde förstå varför och jag har sett fram emot den dagen i flera år, men fan vilken dålig 18årsdag jag kommer ha, blir redan tårögd helt ärligt! Jag kanske kan fira andras 18årsdagar men ingen kan ju fira min dag med mig.. och om vi skiter i födelsedagar nu så är det så vanligtvis också jag kan göra så mycket för vänner men dom ger inget tillbaka.
Är det bara därför jag finns? För att ge glädje men inte få någon glädje tillbaka? För att det jag får tillbaka är bara skit. Att jag är si och så.. även fast jag ger mitt allt för att andra ska må bra!!
Nu blir min 18årsdag likadan.
Tack.
Godnatt.
